Ingen klocka ringer mer, ingen skola snart man ser...

Den 18 juni 2012 var jag och min kära vän Gustaf på återbesök till vår första skola. Eller ja, det som finns kvar av den... Av någon anledning har kommunen bestämt sig för att riva ner den och den enda byggnad som fanns kvar var gympasalen med en krossad glasruta. Huset där vi gick var borta, matsalen, musiken... Allt var bara gräs och asfalt. Vi tog dock en massa fina bilder med känslan av sorg och minnen. Tänkte visa några av dem;















(Här sitter vi i det gamla klassrummet...)


Fotograf (för det mesta): Gustaf | Modell (för det mesta): Jag | Kamera (Gustafs): Nikon D5100

Det var nästan sjukt att komma tillbaka. Jag har inte varit där på 9 långa år. Men det var som om någon bara hade stoppat tiden och lämnat skolan att förfalla.
Jag är dock riktigt nöjd med bilderna. Det svartvita gör så mycket! Ger helt rätt känsla till bilden. Har ni någon favorit?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback